Under våren släppte FNs klimatpanel del två och tre i den senaste utvärderingen av klimatförändringarna. Nu ligger fokus på minskning av utsläpp och klimatanpassning.
Vi bad Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, förklara vad vi behöver fokusera på nu för att klimatsäkra framtiden.
– Det råder ingen tvekan om klimatförändringarnas vara eller icke vara, och det är viktigt att ta med sig att det går väldigt fort. Vi behöver i rask takt minska utsläppen, men vi måste samtidigt i ännu högre grad agera för att förbereda oss på ett markant förändrat klimat.
Klimatanpassning handlar i huvudsak om åtgärder som hjälper samhället att hantera de effekter som ett ändrat klimat för med sig – det kan handla om ökad risk för översvämning, svår torka eller förändrade förutsättningar som påverkar hur olika arter klarar sin överlevnad. Erik förklarar att en av de största utmaningarna vi står inför är att arbeta mer integrerat inom såväl olika sektorer som över geografiska gränser:
– Det är ett komplicerat pussel att lägga och det är viktigt att hitta nya tankesätt. Det finns gott om synergier om vi tänker rätt, men vi behöver också vara medvetna om att det finns en risk för målkonflikter. Springer vi för snabbt utan överblick finns risken att åtgärderna leder fel eller har negativ påverkan på annat.
Beroende på vart i världen man befinner sig så kommer påverkan av klimatförändringarna att märkas olika mycket och snabbt. Och olika länder har också olika förutsättningar för att arbeta med klimatanpassningar, men det är avgörande att vi lyckas se helheten.
– Här i Sverige kommer vi se en ökning av många olika typer av extremväder, men det får inte nödvändigtvis lika stora konsekvenser här som det kan få i andra delar av världen. Därför finns det en rättviseaspekt som behöver adresseras där vi som ett rikt land kan bidra med resurser och kunskap till andra – för i slutändan så kommer vi alla påverkas.
Erik lyfter vattensäkerhet och matsäkerhet som särskilt viktiga områden för Sverige att fokusera på. Som en följd av kriget i Ukraina kan vi få en föraning om hur beroende vi är av varandra.
– Vad som händer i andra delar i världen påverkar också vår vardag. Matvaror blir dyrare här i Sverige, men när vi tittar i ett större perspektiv så betyder det svält i andra delar av världen. Då är det vårt ansvar att bidra istället för att belasta.
En orättvisa som kan kännas närmare för många är den som drabbar nästa generation. När vi arbetar med klimatanpassning så handlar det också om att säkra våra barns framtid, så att de får rätt förutsättningar att hantera effekterna av klimatförändringarna.
– Vi är på väg mot 1,5 graders uppvärmning från förindustriell tid inom 10–20 år. Vad som händer därefter beror på hur snabbt vi kan bromsa in våra koldioxidutsläpp. Men det är viktigt att vi inte blir nedslagna och ger upp, för varje tiondels grad som vi kan begränsa uppvärmningen till gör skillnad.
Klimatpanelen (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) är ett organ inom Förenta Nationerna. Deras uppgift är att sprida kunskap om klimatförändringarna genom att sammanfatta den vetenskapliga forskningen som finns i ämnet.
Panelens sjätte rapport, Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen, släpptes i tre olika delar.Den första delrapporten i den stora kunskapsutvärderingen, Den naturvetenskapliga grunden, publicerades i augusti 2021. Den konstaterade att det är ”otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfär, hav och land” och att ”utbredda och snabba förändringar har skett i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären”.
Den 28 februari 2022 publicerades den andra delrapporten, Effekter, anpassning och sårbarhet, om effekterna och hur samhället och ekosystemen kan anpassa sig till klimatförändringarna. Den tredje delrapporten släpptes 4 april 2022, Mitigation of climate change, och fokuserar på hur utsläppen kan minskas.