Nyheter

Att bygga energismarta städer

Energismarta städer
Hur är du energismart? Kanske släcker du lampor i rum du inte befinner dig i, sänker värmen i huset när du reser bort eller funderar på att sätta solceller på ditt hustak. Det finns många sätt att på individnivå agera energismart – men hur översätter vi det till att bygga och utveckla våra städer i en värld som stadigt växer?

I september 2015 antog FN:s generalförsamling de globala målen för hållbar utveckling, 17 punkter som ska uppnås till 2030. Dessa kan sammanfattas som att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, och att lösa klimatkrisen. En punkt är mål 11 – Hållbara städer och samhällen – att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Idag bor över hälften av världens befolkning i urbana områden, en andel som förväntas stiga till 70 procent år 2050. Denna snabba utveckling ställer höga krav på hur vi ska möta just mål 11, och 2019 möttes representanter från 96 städer runt om i världen för att skynda på utvecklingen.

I Sverige byggdes många av våra bostäder som en del i miljonprogrammet, när riksdagen tog beslutet att bygga en miljon bostäder mellan 1965 och 1974. Även om boendesituationen förbättrades för många, stod inte att bygga energi- och klimatsmart högst upp på prioriteringslistan. Dessutom byggdes de flesta husen innan oljekrisen 1973 – vilket betydde att energin var billig, och det fanns inte heller samma krav på isolering. Med miljonprogrammet i backspegeln står vi idag inför en utmaning då vi inte bara behöver bygga energismart, utan alltså också renovera energismart.

Teknik, beteende och socialt

Hur man kan bygga energismart har studerats av bland andra Världsnaturfonden WWF i projektet ”Energismarta staden” – hur kan städer bli smarta energianvändare med minskad energiförbrukning och samtidigt erbjuda möjligheter till välfärd och en hög livskvalitet för medborgarna? Som en av de första studierna från WWF Sverige på ämnet energismarta städer ska studien ge en basis för ytterligare arbete, och fem svenska städer användes som fallstudier – Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Växjö.

Resultatet av studien, visade att den energismarta staden är fullt möjligt att nå, men att det krävs både tekniska, beteendemässiga och sociala förändringar för att komma dit. Den tekniska utvecklingen kommer öka den totala energianvändningen med volymeffekter (så kallade ”rebound effects”), och att endast förlita sig på beteendemässiga förändringar skulle bara stoppa tillväxten av energiförbrukningen, men inte minska den. Här kommer istället en kombination av tekniska och sociala innovationer in, också för att bidra till ökat välbefinnande bland befolkningen.

Den klimatsmarta staden

När vi pratar om att bygga energismarta städer, är det också svårt att inte på ett eller annat sätt röra vid frågan om den klimatsmarta staden.

Helena Hanson är forskare i miljövetenskap vid Centrum för miljö och klimatforskning Lunds Universitet. Hon fokuserar på hållbar stadsutveckling och den urbana naturen, förutsättningar och hinder för klimatanpassning och hur vi använder gröna och blåa miljöer – alltså parker och vattendrag – i stadsbilden.

– Det är inte alltid enkelt att få med de gröna och blå miljöerna i stadsplaneringen eftersom det handlar om att väga intressen. Om man ska bygga tätt blir det mindre plats för de gröna miljöerna.

Helena Hanson, foto Anna Maria Erling

Enligt Helena Hansson har vi i processen med klimatanpassning av städer fått större förståelse för vilka värden naturen ger oss, vilket gör att vi har bättre förutsättningar att arbeta med den. I det stora hela behöver varenda kvadratmeter tas i beräkning när staden ska utvecklas klimatsmart.

– Man behöver se hela staden. Kommuner har generellt ansvar för den kommunala marken, men vi har också mycket privat mark att ta hänsyn till. Där finns potential, och man skulle kunna ge ett bättre stöd i hur man kan tänka klimatsmart när man bygger nya miljöer. Kommuner har också möjlighet att skriva avtal där man får in mer gröna och blå miljöer, än vad som finns i en vanlig detaljplan. Här kan större kommuner ha en fördel då det generellt är mer attraktivt att bygga i dessa kommuner.

För en del städer kan det också finnas ett tydligt hinder för att stadsutveckla klimatsmart, och än är framtiden oviss.

– Att klimatanpassa är dyrt, och många mindre kommuner kanske inte har möjligheter att ta den kostnaden på egen hand. Men det finns också mycket osäkerhet i klimatanpassning. Vi vet ungefär hur det ser ut nu, men det är svårt att säga hur det kommer vara om 50–100 år. Då kanske vi har helt andra lösningar än idag, avslutar Helena Hanson.

Framtidens hus går plus på energi

En väg framåt för energismarta städer är att bygga hus med låg energianvändning och förnybara energikällor. Vi kan även gå längre genom att bygga så kallade plusenergihus, som genererar mer energi än vad de förbrukar, utslaget över hela året. Tekniken används sedan flera år tillbaka i Tyskland, och i Sverige stod det första plusenergihuset klart hösten 2009 och gav goda resultat redan från början. Ett plusenergihus behöver dessutom inte vara nybyggt, det kan också vara ett hus som byggs om enligt tekniken.

Genom solceller kan ett plusenergihus leverera el till elnätet på sommaren, och under vintern få tillbaka en del av vad som har producerats. Med god isolering och lufttäthet hålls energin som behövs för att värma huset nere, och för att täcka det egna elbehovet kan energi återvinnas ur ventilationsluft och avloppsvatten, samt produceras med sol och vind. Den extra kostnaden för att bygga ett energieffektivt hus kommer tjänas in genom att du sparar på ekonomin när ditt energibehov blir lägre under åren, samtidigt är det viktigt att hålla nere den egna elanvändningen genom att välja energisnål teknik.

Snårigt, men inte omöjligt

Det är många röster som ska höras när en stad ska byggas eller genomgå stora stadsomvandlingar. Och det kräver också ett engagemang för staden från alla berörda parter så att vi kan möta den ökade befolkningsmängden i urbana områden. Från de som lägger upp planerna, energibolagen och företag, till arkitekter, beslutsfattare – och i slutändan alla som bor i staden.

Vi behöver nödvändigtvis inte bygga helt nytt för att bli energismarta, vilket exempel som plusenergihus visar. Vi sparar också en hel del på både klimat och ekonomi om våra hus isoleras väl från första början, då majoriteten av energin i ett vanligt svenskt småhus går åt att värma huset.

Den energismarta staden är ingen utopi, mycket pekar mot att den kan bli verklighet. Frågan är nu vilken stad som tar steget hela vägen ut och därmed kan titulera sig som världens första energismarta stad?